Bakgrund: Pneumoni är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier, virus, svamp eller av andra mikrober. Pneumoni är en vanlig och kostsam sjukdom som orsakar en betydande sjuklighet och dödlighet bland den äldre befolkningen. Munhålan har länge misstänkts vara en källa för mikroorganismer som orsakar pneumoni. Syftet: Syftet med studien var att genom en granskning av vetenskaplig litteratur redogöra för sambandet mellan bristfällig munvård och pneumoni hos äldre vårdtagare samt att undersöka om munvård kan minska risken för uppkomsten av pneumoni. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på 10 kvantitativa forskningsstudier.

Vid dysfagi är pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vården, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. Omvårdnadsåtgärder som minskar risken för pneumoni är därför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan tillämpa som minskar risken för pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlästes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln på ryggen i sittande läge var viktigt att ta hänsyn till, användningen av vätskor med låg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention där hakan fälldes ner mot bröstet vid sväljning skyddade mot aspiration.

This examination paper is about diseases of rats. The examination paper also includes sampling techniques, administration techniques and radiography. A detailed account of diseases of rats and their symptoms has been included. This examination paper is primarily written for veterinary technicians but also for others with interest in the subject. .

Syftet med denna studie var att göra en sammanställning av evidens för munvård som intervention vid förebyggande av luftvägsinfektioner hos äldre personer som har stor risk att drabbas av luftvägsinfektioner och som vårdas på sjukhus, äldreboenden eller inom hemsjukvård. Detta är en evidensstudie baserad på åtta veteskapliga artiklar. Resultatet visar att munvård kan reducera tungplack- och tandplackindex och antal bakterier i saliven som kan leda till pneumoni genom aspiration till nedre luftvägar. Personer med dåligt plackindex som inte får professionell munvård, har betydligt fler antal febrila dagar och fall av pneumoni än de som får professionell munvård. En kombination av god och professionell munvård kan reducera uppkomsten av pneumoni genom att den förbättrar hostreflexernas känslighet eftersom en försämrad sådan är en känd riskfaktor för utveckling av pneumoni.

Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är en vanlig förekommande komplikation hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Komplikationen leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten och högre mortalitet. På en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i södra Sverige används idag flera metoder för att förebygga VAP, dock används ej slutet sugsystem som preventiv metod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om slutet sugsystem minskade förekomsten av VAP jämfört med öppet sugsystem. Sju vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni (VAP), vilket är en form av pneumoni som är sjukhusförärvad och relaterad till att patienten är intuberad, så kallad nosokomial infektion. Längre vårdtid, ökad kostnad samt mortalitet ses vid VAP. Resultatet som framkom var att personal ska ha god handhygien vilket var en av viktigaste åtgärden för att förebygga VAP. Andra förebyggande omvårdnadsåtgärder är att vårdpersonal ska hjälpa patienten som vårdas i respirator med munvården och använda hjälpmedel för detta. Personal ska även hjälpa patienten med lämplig höjning på huvudgärden då detta också minskar riken för VAP, även sugning och befuktning av luftvägar är en åtgärd som patienten behöver hjälp med..

Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är en infektion i lungorna relaterat till att patienten är intuberad. Infektionen orsakar lidande för patienten och är mycket kostsam för sjukvården. Det är därför viktigt att på bred front arbeta förebyggande mot denna vårdrelaterade infektion.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan i en säker och evidensbaserad omvårdnad kan göra för att förhindra VAP hos patientersom respiratorbehandlas, samt att undersöka om sjuksköterskan arbetar evidensbaserat.Metod: Metoden var en litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl från år 2000 till januari 2007.Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskan hade bristande kunskaper om VAP vilket ledde till att omvårdnaden som utövades kunde orsaka patienten onödigtlidande. Sjuksköterskan hade dålig följsamhet till riktlinjerna så huvudändan hölls för låg och munvården var inte tillräcklig. Orsaken till detta belystes och förslag på åtgärder gavs utifrån evidens och patientsäkerhet.Slutsats: Sjuksköterskor brister i att ta till sig vetenskaplig forskning.

The main purposes of this study were to 1) quantify bacterial production in winter during ice conditions, and 2) to compare these production measures with values measured from summer and open water conditions in three humic lakes situated in northern Sweden. Another purpose of this study was to 3) examine whether clear-cutting significantly affected bacterial production or water chemistry in two lakes situated in catchments were a large part of the forest had been removed through logging compared to an undisturbed reference lake. In winter (March/April 2014), the bacterial production ranged from 0, 7 - 2, 2 µgC/L/day and in the summer of 2013 the production values was 4 ? 10 times higher. The main reason for lower bacterial production in winter was ascribed to lower water temperatures as well as to older and more recalcitrant DOC, as there were no significant differences in total dissolved nitrogen or DOC concentration or -quality, that could explain a lower production compared to summer.

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra ventilator-associerad pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning.Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är pneumonier och bland dessa är 80 % ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP.Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design.Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning.

Lactobacillus reuteri has been used as probiotics in piglet and chicken feedings as well as in different diary products for humans. In this EEF-work I have shown that L. reuteri can be an alternative for treatment of vaginitis in laboratory rats used for breeding. In a breeding stock with 3000 animals some animals had a vaginal infection with ??haemolytic streptococci group G.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra antibiotikabehandling med corneal collagen crosslinking (CXL)-behandling genom fotoaktivering av riboflavin vid bakteriell keratit. Att experimentellt undersöka om en viss stam av Pseudomonas aeruginosa kunde infektera cornealt epitel var också en del av studien.Metod: Litteraturstudie samt ett experiment med Pseudomonas aeruginosa och grisögon in vitro.Resultat: Dagens behandling av keratit är initial med antibiotika. I experimentella studier har CXL använts både i kombination med antibiotika och som enskild behandling. Positiva resultat från studier med CXL som behandling mot keratit har rapporterats.Resultatet av det experimentella försöket pekar på att den stam av Pseudomonas aeruginosa som användes i experimentet inte kan penetrera ett intakt epitel.Slutsats: CXL kan bli en viktig och användbar behandlingsform vid keratit, särskilt med tanke på den ökade antibiotikaresistensutvecklingen. Ytterligare forskning på området krävs dock innan metoden kan bli fullt vedertagen.För att kunna fastställa om stammen av Pseudomonas aeruginosa i det aktuella experimentet har virulensfaktorer för att ta sig in i ett oskadat epitel eller inte krävs fler försök..

Inläggning av perifer venkateter (PVK) är en vanlig rutin inom sjukvården. Det ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter att lägga in PVK, övervaka och dokumentera omvårdnaden av patient som har en PVK. Den vanligaste komplikationen i samband med PVK är flebit. Symtomen på flebit är lokal rodnad, ömhet och svullnad som kan sträcka sig längs kärlet och som vid palpation kan kännas hårt. Flebit delas in i mekanisk, kemisk, bakteriell och postinfusionsflebit.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.